fredag 6 april 2018

15. Tankens värld

Jag har berättat många saker för er om min skapelse, låtit er få många glimtar av min andliga naturs mest grundläggande hemligheter, avslöjat för er den ömsesidiga verkan mellan ande och materia och förklarat för er såväl betydelsen och nödvändigheten av de stora centrala solarna som den obetydligaste mikroorganism. Jag har påvisat för er hur allting hänger ihop och hur det utgående från mig bildar en kedja ned till den minsta oförstörbara atom. Men den grundläggande förklaringen till allt detta saknas fortfarande, nämligen det som är grundstenen och hörnstenen i min skapelse av mig själv och av er. Denna hörnsten eller alltings första motor är tanken, som har varit och alltid kommer att vara alltings första orsak, från vilken alla andra trådar har sitt ursprung. Denna tanke och hela världen av tankar som rena andliga faktorer skall nu spelas upp inför era ögon som ett stort panorama, varifrån ni kan få en helt andlig bild av hela skapelsen, över allt som har varit och kommer att vara. 

Ty utan en tanke skulle ingen andlig verklighet och ingen materiell värld blivit till eller skapats. Om jag faktiskt ville visa er mitt väsen i andligt avseende, så skulle Jag behöva göra det i ett oändligt sammanhang. Ty endast denna tanke kan helt karaktärisera mig, som är oändlig till tid, rum och makt.  

Om ni skulle tänka er tillbaka till ursprungliga tider, när ingen stjärna sken på himlavalvet, ingen sol cirklade runt någon annan, när inte ens andevärlden skapats, så är detta just den tid när endast min tanke, endast jag hade min varelse, sken och fanns till. 

Runt mig var allting mörkt, livlöst och stelt; endast jag var levande. Som en levande evig tanke sken endast jag i hela skapelsen. Eller med andra ord, endast jag var medveten om att finnas till där som livets stimulator, endast den levande tanken och livsljuset existerade. 

Ni förstår, där bestod världen av endast en varelse, en tanke i en oändlig eter med alla dess slumrande element, som fann sitt uttryck som levande och existerande genom sitt centrum, där jag själv befann mig. 

Där visste endast jag att Jag Är, Jag Lever. Och om ni på något sätt vill förstå detta förhållande så jämför det med förhållandena hos er, där ni inom hela skapelsen är medvetna om vad det betyder att vara ett fullständigt helt, där alla är medvetna om vad ”jag är”, ”jag lever” betyder:. 

Ni säger: "Jag är", ändå äger tusentals och åter tusentals processer rum inom er utan att ni är medvetna om dem. Ni skriker ut "Jag är!". och er själs andliga beklädnad, som sträcker sig till hudens kapillära nervändar, innefattar ert hela själv utan att ni är medvetna om den mänskliga kroppens dimension eller utsträckning. 

Detta är och var en gång också jag själv. Jag levde. Hela min varelse omfattade den oändliga etern och den behövde bara en inifrån kommande impuls för att sporra denna min vida utslungade och ändlösa yttre sida till livlig aktivitet. 

Således föregick tanken handlingen, det var tanken som först skapade det andliga och sedan det andliga det materiella. 

Utan tanken rördes ingenting om från centrum som var jag själv. Därför var det tankevärlden, till en början livligt uttryckt i alla detaljer, som gav mina andar, som var belägna utanför mig och min materiella värld, impulsen till att bli till, existera och vidmakthålla och fullständiga sig själva. 

Och därför måste ni förstå tankevärlden som en andlig, abstrakt värld, i vilken tankarna är de första som stimulerar, upptager och bevarar allt det som kallas den osynliga andliga och den synliga materiella världen. 

Min första tanke var "Varde", när jag skapade världen och önskade se min medvetenhet reflekterad i andar och levande varelser, där sambandet alltid förblev det som existerade mellan ljus och reflektion. Och utgående från mitt innersta väsen ända till sista atom, fick allting liv med detta. Andligt och senare materiellt började upptagandet av sådant som var förenligt. Och det som funktionerna i er kropp till och med in i minsta fiber ger uttryck för, kan också tillämpas på mig:

Från tanken "varde", utvecklades miljoner och åter miljoner konsekvenser, som ett resultat av orsak och verkan. Överallt var tanken den anstiftande principen, dess vidare utveckling var den efterföljande framgången. Från en tanke hos mig, som oändlig Gud och Skapare, blev sålunda den stora ande-familjen och den stora materiella världen slutligen till. Och denna är evig precis som jag är. På samma sätt är mina skapande tankar oändliga. Deras framsteg från sitt ursprung, deras utveckling och fulländning, är eviga och oändliga, alltid framåtskridande och en tanke är en utveckling och fortsättning från en annan. 

Jag var tvungen att berätta allt detta i förväg i syfte att förmedla åtminstone en avlägsen idé om tanken, dess andliga dimension och betydelse. Ty den spontant utvecklade tanken kan omsider skapa en värld full av tankar, så att till slut allt som existerar är blott och bart den synliga inneslutningen av en osynlig andlig värld av tankar.

Jag måste berätta allt detta i förväg, ty ni är vanligtvis snabba att handskas med idén om ett ord utan att bekymra er om att tränga in i dess djupare andliga kärna. Ni talar ofta om att tänka och tänker på ett så tanklöst sätt att det är förvånande hur ni, som intelligenta varelser sprungna från en andlig varelse som jag, kan ha så ytliga uppfattningar om det som avskiljer er som invånare utav två världar - en oändlig andlig och en för alltid själv-regenererande materiell värld. 

Jag har bevisat för er att tanken är den väsentliga komponenten i allt det som skapats, och har vidare förklarat den spontant bildade utvecklingsfaktorn, som utövar ett andligt inflytande på den materia, som omger den. Låt oss nu återvända från vår andliga skapelsesfär till snävare sfärer, som ligger närmare och är lättare för er att förstå, därför att de delvis berör ert eget liv, och formar, upprätthåller och fulländar detta. 

Vid denna punkt betonar jag att, just såsom i skapelsens stora rymd, världarna bildades och utvecklades genom den livgivande tanken, så bildas och utvecklas er jordiska materiella beklädnad, eller er inre psykiska människas yttre uttryck, i enlighet med vars och ens inneboende tankevärld,  vilken sedan präntar in sitt slag både på den yttre formen och det innersta andliga. 

Således kommer ni att förstå att denna stora tankevärld i själva verket är den enda sanna andliga världen, utifrån vilken en dag allt kommer att bedömas och klassificeras. Ty hos mig var tanken det första orsakande momentet. Och därför är det också i varje levande väsen den faktor som en dag, när den är utvärderad, kommer att sätta sitt avtryck på de handlingars och gärningars fulla värde, som är en följd av detta.

När jag lät den första tanken klinga ut i rymdens utsträckta vidder, och genom "varde" fick hela den synliga och osynliga världen att bli till, började allt att ta form efter mitt väsen. Eftersom jag som Gud är oändlig och som väsen bara är kärlek kombinerat med gränslös klarsyn, och endast är i stånd till att skapa ande eller materia till min avbild, så skapades också världarna och till och med andarna i enlighet med kärlekens och visdomens skapare som sådan.

De var alla fullkomliga och utan fel i överensstämmelse med gudomliga lagar och styrda för att bevara och förbättra sig själva, och sålunda rätta sig efter mitt, Skaparens, stora mål. 

Vad jag gjorde vid denna tid, och hur mina verk står i överensstämmelse med mig själv, som Skapare och evigt kärleksväsen, gäller även för er som andliga varelser: Ert yttre är en exakt återspegling av ert innersta. Men när det gäller er så kan ni inte läsa i varandras ansikten hur själen i hieroglyfiska tecken ofta har märkt det. Endast ibland röjer ögat, som ni kallar själens spegel, vad som blänker från det inre, vare sig ni vill det eller inte.

Denna utseendets vetenskap, som en gång en nitisk försvarare av sanning och kärlek (JC Lavater, Zürich) försökte vinna bifall för, har inte utövats till gagn för mänskligheten. Och världen skulle vara en annorlunda plats om alla omedelbart kunde se vilken typ av person hans medmänniska är. Hur detta sker kommer jag också att förklara för er, så att ni kan förstå hur likartat allting i hela skapelsen är och att en bestående lag som gäller i stor skala är tillämplig även i liten skala.

Jag har precis berättat för er att medvetenheten om att vara vid liv fyller hela människans själ och med detta naturens fysiska yttre, på samma sätt som mitt stora universum är fyllt av min gudomliga livsmedvetenhet och utgör den sanna återspeglingen av densamma.
Allt i min skapelse formar sig efter mina gudomliga lagar och kan bara frambringa det som är gudomligt, sublimt och vackert eftersom alla skapande beståndsdelar härrör från centrum, Jag Själv, och breder ut sig till de mest avlägsna rymder där en värld kan lysa. Överallt följer de samma regler och allt skapat i olika framtoningar och gestaltningar är en återspegling av och ett uttryck för mig själv. Helt utan er vilja fungerar därför tankens värld inom er på samma sätt och utövar ett större eller mindre inflytande på de olika organen, som är nödvändigt för att verkställa tanken. Detta utförs genom en mekanisk process, vid vilken huden eller olika organs andra höljen exakt utvändigt reflekterar och avspeglar det som i människans psykiska inre utgör hans tankar av dåligt humör.

Det är genom tankar, eller tankens värld, som den mekaniska
livsprocessen snabbas på, bromsas upp eller till och med förstörs. På grund av tankarnas stimulerande effekt på nerverna, så påverkar de senare organen, som de betjänar som dirigenter. Således är även hälsa, sjukdom eller dödsfall inte en direkt följd av störningar i den mänskliga kroppens funktioner. Den bestämmande faktorn bakom en frisk eller sjuk kropp, det som skapar ett vackert eller fult yttre, är istället den flyktiga, osynliga tanken, vilket gör att nerverna pirrar och påskyndar avsöndrings- eller ämnesomsättnings-processerna. Eftersom de flesta passioner är resultatet av tankar som fått sin näring av kärlek och lämnar sina spår i människans ansikte, så är vackra eller fula ansiktsformer en återspegling av det inre själslivet.

Ni kan se vilka glädjeämnen och lidanden som hos människan härrör från denna det inre andliga livets omärkliga, men ändå oupphörliga aktivitet; och omvänt hur störda vitala funktioner återverkar på anden och till och med fördunklar den så att människan bedömer världen, den allmänna situationen och sig själv på ett helt annat sätt än hur det borde vara. Följderna av detta blir sjukdom, lidande, stelhet, eller till och med förtida död.

Allt detta har sitt ursprung i tankens värld som i sin verkan på
kroppen, där kroppen i sin tur återverkar på anden, påverkar människan till att dra andra slutsatser och utföra andra handlingar. Eftersom allting är
sammankopplat andligen, så har denna tankevärld ett inflytande på andra människor, familjer och nationer, där de andliga frukterna har en långtgående effekt, särskilt när andligen sjuka människor med makt orsakar elände och lidande för hela nationer, som inte vet varför det förhåller sig så och är omedvetna om det faktum att dystra idéer hos deras härskare som är på dåligt humör undergräver hans hälsa och driver honom till felaktiga slutsatser, vilket sålunda innebär spridning av en omätlig misär. Sedan får jag oftast skulden, enär allt jag har att göra med det är att förvandla det onda till gott, som orsakats av andligt och fysiskt sjuka människor.

När ni sålunda begrundar hela den osynliga världen av tankar, som böljar fram och tillbaka, vilket övermått av tankar för gott eller ont som sänds ut från en enda person och ofta sprider sig till tusentals och miljontals andra; hur en sten kastad i ett stilla vatten bildar cirklar på cirklar runt denna tills denna rörelse stör vattnets stillhet på mera avlägsna platser där de mindre djuren på dessa avlägsna stränder är oförmögna att förstå eller förmoda att orsaken till förstörelsen av deras bostäder och deras ungas död är en sten ofta lättfärdigt kastad långt borta ifrån dem.

Sålunda böljar och flyter tankens ocean för evigt. I alla levande varelser jäser det av tankar som stiger som bubblor ur stillastående vatten. Allting tänker, känner, försöker förbättra sina villkor, sitt liv. Allting bygger upp, bryter ner, anstränger sig och försöker utvinna det okända ur det som är känt. Därför är denna stora värld av tankar faktiskt min skapelses viktigaste faktor. Ty denna värld är liksom min gränslös, evig och oändlig, om omständigheterna tillåter det.

Sträva därför efter att hålla denna andliga värld av tankar i strama tyglar, sträva efter att bara tänka såsom det anstår mina barn. Ty tanken är
skaparen av ert yttre i detta liv, och ert varumärke på den andra sidan.
Dit kommer ni att anlända och ha kvar frukterna av de tankar ni tänkte på jorden. Här är det dolt för er och för andra, men så är det inte där. Det
yttre är underordnat det inre. Det yttre uttrycket är en återspegling av det innersta. Där man inte kan låtsas finns det inte heller några hemligheter för andra; var och en läser den andres tankar och därmed individens moraliska värde eller brist på värde. Som materians andliga bärare är denna tankevärld så kraftfull eftersom den oförtrutet skapar, bygger, förstör, förändrar och förvandlar och på detta sätt bildar en kedja. Men betraktad som en helhet är den av yttersta vikt, ty den svagt uppåtstigande och dunstande tanken följs av gärningen, beroende på omständigheterna, vars konsekvenser inte längre bärs av dem som tänker den som individer, utan av hela den andliga och materiella världen.

Man kan inte åskådliggöra oändligheten bättre än genom att föreställa sig den som en tankevärld. Ty alla kända hastigheter, alla avstånd och tidsrymder försvinner jämfört med tankens hastighet, med dess kraft och verkan, speciellt när den är utrustad med den tidigare och hjälpt av den senare. 

Mina barn, bemöda er därför om att vandra i tankevärldens stora rike som människor värdiga mig. När en förbjuden tanke sniker sig in, utplåna den eller betrakta den noga. Ty det är bara ett kort steg mellan tanke och handling, och dess konsekvenser vilar tungt på er, som skapat tanken.

  Inbilla er inte att  "de var bara tankar och långt ifrån att förverkligas!" Detta är inte sant; På så sätt bedrar ni er. För som jag just sade, om tillfälle ges, så förvandlas tanken till en handling som inte kan plånas ut, trots att man kanske ångrat den. Den står som ett faktum, som en tankens stöttepelare på era vägar i livet och ni kan sedan antingen glädjas åt den eller skämmas för den.

Jag gav er inte detta ord i onödan. Allt har sitt Varför, och ett
stort Varför ligger också i botten på detta. Ty jag vet bara alltför väl hur
ni bagatelliserar tankeprocessen och hur ni betraktar det som
faktiskt är det starkaste som det svagaste. För tanken är en andlig
potentiell kraft, och sådana krafter är inte att leka med.

Jag måste upplysa er, och därigenom göra era samvetens skalor ännu känsligare. Ty ni tillhör mitt andliga rike för evigt och det materiella bara för en kort tid.

Lär er att tänka självständigt! Lär er att tänka logiskt! Lär er att tänka moraliskt! Ni måste bli förtrogna med dessa tre sätt att tänka. Då kommer ni att finna det lättare att reda ut vad framtiden bär i sitt sköte, värdera
vad som nu sker och att bygga ert andliga jag som förberedelse för det andra livet. I tankens böljande hav från miljontals varelser skall ni sträva efter att aldrig förlora greppet om ratten för er andliga människa. Tanken antingen välsignar eller fördömer er. Detta är er inre värdighet som gäller nu och för evigt.

Vad tjänar det till om folket avgudar er medan ni tvingas anklaga er själva för era svagheter och er ostadighet. En dag måste ni beklaga de som avgudar er på grund av deras vanföreställningar, liksom ert eget jag.

Tankens värld, som ert jags liggare, är er handbok som följer med er, er säkra lejd hit och ert pass till evigheten, där alla era kännetecken tagits upp som kommer att avgöra er framtida bana.

Sträva efter att undvika tomma sidor i er liggare, som tecken på bortkastad tid, men även tankar skrivna på dessa sidor som, om de öppnades för granskning, skulle få er att skämmas för er själva. Den tänkande människan är ert levande fotografi, målat genom andens ljus. Sträva efter att göra det till en framgång som visar er hur ni ska bli
om ni en dag vill kallas "Mina barn".

På ett fotografi taget av en person så döljer det materiella solljuset inte några skavanker utan gör allt på papperet obevekligen mottagligt för detta ljus. För en människa som anländer till den andra sidan visar min andliga sannings ljus likaså upp den mänskliga form som byggts av hans inre tänkande människa under loppet av hans jordiska liv. Lycklig den som godkännes vid detta tanke-prov och, bortsett från några skavanker på grund av oavsiktligt begångna fel, visar upp en bild som överensstämmer med skönhets-, kärleks- och visdomsnormerna, som jag som en första tanke hade planterat in i hela världen och i alla varelser!

  Så mycket om denna tanke. Erkänn och begrunda mina ord! Tid,
den allt förtärande tiden, bestjäl er på minut för minut. Livet passerar
som en dröm och ett uppvaknande väntar på er i min ande-världs eviga ljus där tankar, saker som i det här livet är ovägbara, väger tungt på det moraliska värdets måttstockar. Ty där väger andar det som är andligt och bestämmer för alla deras andliga kurs på nytt.
Och därför ges ni detta ord för att det kan visa er på bron som leder bort från materia. Ni har fått det redan här så att ni kan uppnå medborgarskap i en värld som ni en gång har bebott och som ni måste återvända till. Efter att en gång ha varit där, som gudomliga utskott av mina skapande idéer, skall ni snart återvända dit som renade andliga mänskliga varelser, och komma allt närmare mig och mina andar! Amen.



lördag 5 september 2015

Världens slut och domen.

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 1; kap. 72; röd text = Jesus, svart text = alla övriga]

[1] Man ger sig av med befälhavaren tillsammans med sin botade fru och två av hans äldre ersättare som följer med mig. Befälhavaren och hans fru tar Jonael mellan sig och diskuterar och frågar honom mångsidigt om den judiska religionen och hur Jag omnämnds där medan den botade från sin gikt i den första byn deltar mycket entusiastiskt. Själv promenerar Jag tillsammans med Jonaels sju döttrar och hans fru. Även dessa frågar Mig mycket om vad som snart skall hända med världen, Jerusalem och Rom. Och jag ger dem riktiga svar, visar dem hur inom kort denna världs hemliga furste skall dömas och snart därefter alla hans anhängare. Samtidigt visar jag dem också på världens i slut och en universell dom likt den på Noaks tid, och de frågar mig mycket förvånade om när och hur detta kommer att ske.
[2] Men jag säger till dem: "Mina älskade döttrar. Det kommer att bli som på Noaks tid. Kärleken ska minska och kallna helt, tron på ett rent liv och läror som erkänner Gud som från himlen uppenbarats för människorna skall förvandlas till mörkaste, död vidskepelse full av lögner och bedrägerier, och makthavarna skall återigen använda människorna som djur och slakta dem kallblodigt och högst hjärtlöst om de inte underkastar sig den bländande överheten utan protest. De mäktiga skall plåga de fattiga med alla typer av förtryck, och förfölja och undertrycka varje friare ande med alla tillgängliga medel. Så mänskligheten kommer att få genomlida värre prövningar än någonsin förr. Men då skall dagarna förkortas för de utvalda, annars skulle även de utvalda, som kommer att återfinnas bland de fattiga, kunna förgås.
[3] Men tills dess kommer ytterligare tusen år och inte riktigt ett andra tusen år att förflyta. Då ska jag skicka samma änglar som ni ser här nu till mänskligheten med trumpeter som samlar ihop. Dessa skall så att säga väcka den andligt dräpta mänskligheten på jorden från deras natts gravar och som en pelare av eld rullande över värld kommer dessa många uppväckta miljoner att drabba samman med världens makthavare, och ingen kommer att kunna stå emot dem.
[4] Från och med då skall jorden bli ett paradis igen, och jag skall leda Mina barn längs den rätta vägen för evig tid.
[5] Men under loppet av tusen år efter detta skall mörkrets furste befrias för en mycket kort period av sju år och ett par månader och dagar för hans egen skull, vilket antingen leder till hans totala undergång eller hans möjliga återvändande.
[6] I första fallet skall jorden i sitt innersta omvandlas till ett evigt fängelse, medan jordens yttre ska förbli en paradis. Men i det andra fallet skulle jorden omvandlas till himlen, och kroppens och själens död upphöra att finnas till för alltid. Om så, och hur? För närvarande får inte ens himlarnas främsta ängel veta det. Detta vet bara Fadern. Men säg i detta skede inget till någon människa om det som jag har uppenbarat för er, tills ni - efter några år på jorden - får höra att jag har återuppstått.”
[7] Men döttrarna frågar vari en sådan återuppståndelse skall bestå.
[8] Och jag säger till dem: "När ni skall ha hört, kommer edra hjärtan att vara sorgsna. Men bli tröstade, ty då skall jag 3 dagar efter detta vara mitt ibland er för att Själv ge er vittnesmål om Nya Testamentet och nycklarna till Mitt eviga rike. Men se till att jag sedan finner er lika rena som ni är nu, annars kan ni inte bli mina brudar för evigt." De och deras mor lovar att högst omsorgsfullt hålla vad jag påbjöd och rådde dem till. 

Översättning från engelska av mig.


[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  http://www.franky1.com/downloads.html]  

Helande mirakel och sena gäster på värdshuset.

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 1; kap. 17; röd text = Jesus, svart text = alla övriga]


1. Där var en av fariséerna som heter Nikodemus, en medlem av den Judiska Rådet.

[1] Att Jag efter rensningen av templet tillbringade tid vid en litet Värdshus utanför staden tillsammans med alla dem som hade följt mig har redan nämnts i tidigare kapitel. Men alla kanske frågar:
[2] "Vad gjorde du där, Herre, ty Du tillbringade säkert inte tiden i lättja?"
[3] På detta säger Jag: "Naturligtvis inte. Ty ett stort antal människor från alla samhällsgrupper kom till mig från staden dag och natt. De fattiga kom vanligtvis på dagen, de betydelsefulla, framstående och rika mestadels på natten, för de ville inte visa sig svaga och förrädiska inför sina egna.
[4] Men eftersom de drevs att bli bättre bekant med mig - delvis föranledda av sin nyfikenhet, delvis av en slags godtrogen känsla för möjligheten att jag kanske trots allt verkligen kunde vara Messias - så avslutades vanligtvis deras besök, som ägde rum under natten, med att de tjurade i betydande grad. Ty dessa förnäma, betydelsefulla och rika var mycket irriterade över att jag inte behandlade dem åtminstone lika vänligt och väl som många av de fattiga, som inte kunde berömma mig nog för min älskvärdhet och vänlighet.
[5] Dessutom utförde jag många mirakel för de fattiga som läkare, befriade de besatta från deras plågoandar, gjorde att de lama kunde gå, rätade ut dem med CP, gjorde de spetälska rena, att de stumma kunde höra och tala, de blinda se, och allt detta främst genom Ordet.
[6] De som kom till mig om natten kände till allt detta och ville uppleva liknande under från mig till vilket jag alltid anmärkte: "Dagen har 12 timmar och natten också. På dagen skall man arbeta, men på natten vila. Den som arbetar på dagen slår inte omkull föremål men detta händer lätt för den som arbetar på natten, ty han ser inte var han sätter sin fot."
[7] Men några frågade mig med vilken makt och kraft som jag utförde sådana underverk. Det ganska korta svaret var detta: ”Ut ur Mig själv, och jag behöver inte någon annans hjälp för det."
[8] Återigen frågade de Mig varför jag inte tog inkvartering i staden, eftersom sådana mäktiga gärningar behövde stort utrymme och inte bara en liten obetydlig by, som helt ignoreras av denna, även om det är nära till den stora staden.
[9] Därefter sade Jag igen: ”Det intresserar Mig inte att stanna på en plats där självgoda medborgares soldater håller vakt vid dess portar, och endast släpper igenom de förnäma, men som skoningslöst förvägrar de fattiga tillträde och där en person, vars ansikte inte känns igen och vars klädsel inte är tillräckligt magnifik, stoppas minst sju gånger på varje gata och förhörs om vem han är, var han kommer ifrån och vad han gör där. Dessutom tycker Jag bara om det som är litet och föraktat av världen, för det står skrivet: ”Det som är stort inför världen är en styggelse inför Gud."
[10] Och de frågade genom att säga: ’Är det inte i templet som Jehova dväljs mäktig och storslagen?’ Jag säger:" Han förmodas bo däri, men eftersom ni har vanhelgat templet så har Han lämnat det och bor inte där längre, och Förbundsarken är tom och död."
[11] Säger nattbesökarna: "Vad är detta för helgeråns strunt du talar om? Vet du inte vad Gud har sagt till David och Salomon? Kan det som Gud sagt någonsin bli osant? Vem är du som vågar tala inför oss på detta sätt?"
[12] Säger Jag: "Precis som jag inom och ur Mig själv har styrkan och makten att bota alla sjuka som kommer till mig enbart genom Min vilja och Mitt Ord, så har Jag också styrkan och makten och den fullaste rätt att tala med er om templet såsom jag gjort. Och jag säger er än en gång att nu är även ert tempel en styggelse i Guds ögon."
[13] Nu började några knorra, medan andra sade: ’Detta är uppenbarligen en profet och de har alltid talat ofördelaktigt om templet. Låt oss lämna honom ensam.’ Och så gick nattbesökarna igen.

Översättning från engelska av mig.

[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  http://www.franky1.com/downloads.html]  


Herrens samtal med Nikodemus. Själens rening genom ödmjukhet.

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 1; kap. 18; röd text = Jesus, svart text = alla övriga]

[1] Under den sista men enda natten på min vistelse i närheten av Jerusalem kom en viss Nikodemus till mig, också han på natten eftersom han var en person med hög rang i Jerusalem. Han var inte bara en farisé - som vad gäller hans ämbete, höga rang och rykte var ungefär jämförbar med vad en kardinal i Rom nu står för - utan han var också en mycket rik medborgare i Jerusalem och chef för det Judiska Rådet i denna stad. Han var borgmästare över hela staden, och hade utsetts för detta ämbete av Rom.

2. Han kom till Jesus om natten och sade till honom: "Mästare, vi vet att Ni är en lärare (profet) sänd av Gud. Ingen skulle kunna utföra dessa edra underverk såvida inte Gud vore med honom. "

[2] Denne, som Jerusalems överhuvud för kommunala frågor, kom personligen till mig om natten och sade: "Mästare, förlåt mig för att jag kommer till Er så sent på natten och stör Er i Er vila, men när Jag hörde att Ni kommer att ge Er av härifrån redan i morgon, så ville jag visa min vördnad för Er, eftersom jag och flera av mina kolleger, efter att ha observerat Edra gärningar, nu är övertygad om att Ni har kommit till oss som en sann profet sänd av Gud. Ty ingen kan utföra de underverk som Ni gjort, om inte Jehova vore med honom. Eftersom Ni uppenbarligen är en profet och måste se hur dåligt vi uppför oss, fastän Guds rike har utlovats oss av Edra föregångare, så skulle jag önska att Ni berättade för mig när detta kommer och om det kommer, vad som kommer att krävas för att man skall komma in i det?"

3. Jesus svarade och sade: ”Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Om en människa inte har blivit född på nytt så kan hon inte skåda Guds rike."

[3] Mitt svar på Nikodemus fråga var ungefär lika kort som citerats i versen, nämligen: ’Sannerligen, sannerligen säger jag eder: om en människa inte har blivit född på nytt, så kan hon inte skåda Guds Rike och ännu mindre komma in i det’, vilket betyder: ”Om ni inte uppväcker er ande på det sätt som Min lära och gärningar visar er, så kan ni inte ens känna igen det gudomliga livet i Mitt ord, för att inte tala om att tränga in i dess livgivande djup."
[4] Att den annars så uppriktige Nikodemus - såsom visas i det följande - inte förstod mina ord och omgående kunde styrka dem som sanna, nämligen att Mitt Ords gudomliga liv inte kan förstås på avstånd såvida inte ens ande är klarvaken, framgår klart och tydligt av nästa vers enligt vilken Nikodemus, som är ganska förvirrad av Mina ord, frågar mig:

4. Nikodemus säger till honom: "Hur kan en människa födas på nytt när han är gammal? Kan han komma in i sin moders sköte en andra gång och födas?"

[5] "Men kära Mästare, vilken märklig sak Ni har sagt? Hur är det möjligt för en människa att bli född på nytt? Kan en man som har vuxit sig lång, gammal och stel komma in i sin moders sköte genom den trånga lilla öppningen och sedan födas en andra gång? Detta käre Mästare, är helt omöjligt. Antingen vet Ni inte något om det kommande Guds rike, åtminstone inte det rätta. Eller så vet Ni, men vill inte berätta för mig, av rädsla för att jag kanske låter gripa Er och kasta Er i fängelse. Åh, var inte rädd för det, ty jag har ännu aldrig låtit någon berövas på sin frihet, förutom en mördare eller dålig tjuv. Ni är en stor välgörare för de stackars människorna och har botat nästan alla sjuka i Jerusalem på ett mirakulöst sätt genom Guds kraft inom Er. Hur skulle jag då kunna bruka våld mot Er?
[6] Tro mig, käre Mästare, jag tar det förväntade Guds rike på största allvar. Berätta därför på ett sätt som jag kan förstå, om Ni känner till några detaljer om det. Förklara himmelska ting med himmelska ord och jordiska ting med jordiska ord i väl begripliga bilder, annars blir Er information till mindre nytta för mig än de gamla egyptiska hieroglyferna vilka jag inte kan läsa, och än mindre förstå. Jag vet bara från mina beräkningar att Guds rike redan måste vara här. Men än så länge vet jag inte var det finns och hur man kan komma in i och tas emot i det. Jag skulle vilja att Ni för mig besvarar denna fråga tydligt och klart, så att jag kan förstå."

5. Jesus svarade: ”Sannerligen säger jag eder: ingen kan komma in i Guds rike utan att födas ur vatten och ande ".

[7] På denna upprepade fråga jag gav Nikodemus exakt samma svar som framgår av den ovan citerade femte versen. Den skiljer sig från den tidigare endast genom att det här anges av vad man faktiskt måste återfödas för att komma in i Guds rike, nämligen av vatten och ande vilket betyder att säga så mycket som:
[8] Själen måste rengöras med ödmjukhetens och självförnekelsens vatten (ty vatten är den äldsta symbolen för ödmjukhet, allt kan göras med det, det tjänar i allt och söker alltid för sig själv de lägsta platserna på jorden, i det att det flyr höjderna) och först därefter med sanningens Ande, som en oren själ aldrig någonsin kan begripa. En oren själ är som natten, medan sanningen är en sol full av ljus, vilket medför att det blir dag överallt runt den.
[9] Därför har den, som upptar sanningen i sin själ som är renad genom ödmjukhet och verkligen erkänner denna som sådan, frigjorts i anden genom denna sanning. Denna andens frihet, eller andens inträde till en sådan frihet, är då också själva inträdet till Guds rike.
[10] Men jag gav inte Nikodemus en sådan förklaring, eftersom han i den  upplevelsesfär som han befann sig, skulle ha förstått det ännu mindre än den korta, beslöjade själva grundregeln. Därför frågade han mig igen hur detta skulle förstås.

6. ”Ur köttet kan bara komma kött. Det är anden som ger upphov till ande."

[11] Men jag svarade som det står skrivet i den ovan citerade sjätte versen, nämligen: ”Ni ska inte alls vara förvånad över att jag talar till er på detta sätt, ty se, vad som kommer från köttet blir återigen kött, alltså död materia eller ett yttre hölje för livet, medan det som kommer från anden också blir ande eller evigt liv och sanning i sig själv."
[12] Men Nikodemus kan fortfarande inte förstå detta. Han rycker på axlarna och blir alltmer förvånad, inte så mycket för sakens skull, utan för det faktum att han, som högst vis farisé och bevandrad i alla Skrifter inte är istånd att förstå innebörden av Mina ord. Ty han värderade sin egen visdom högt och hade blivit befordrad till chefsämbetet för Det Judiska Rådet på grund av sin stora visdom.
[13] Därför blev han desto mer förvånad över att han nu i mig oväntat hade funnit en mästare, som erbjöd honom mycket märkliga visdomsnötter att knäcka. Eftersom han tyckte att det här låg helt över hans nivå så frågade han mig än en gång: ”Nå - hur skall detta förstås nu igen? Kan en ande bli gravid och föda någon av sitt eget slag?
[14] Säger Jag till honom: "Jag har redan sagt att du inte ska bli så förvånad när jag säger: Ni måste alla födas på nytt.
[15] Ty se, vinden blåser vart den vill. Ni hör dess ljud, men ni vet fortfarande inte varifrån den ursprungligen kommer. Det är samma sak med alla som kommer från anden och talar till er. Ni ser och hör honom, men eftersom han talar till er på sitt andliga sätt förstår ni det inte, inte heller förstår ni varifrån han fick det eller vad han faktiskt säger och menar. Men eftersom ni är en ärlig visdomens man, kommer det att ges till er i sinom tid så att ni kan greppa och förstå sådana saker. "

9. Nikodemus svarade: "Mästare, hur är detta möjligt?"

[16] Nikodemus skakar nu tveksamt på huvudet och säger efter en stund: "Då skulle jag vilja höra från er hur detta är möjligt. För vad jag vet och förstår, det vet jag och förstår som en köttslig varelse. När min kropp väl har tagits ifrån mig, så kommer jag knappast att kunna greppa och förstå någonting längre. Hur åh, hur blir jag som kött en andlig varelse, och hur kommer sedan en annan ande att absorbera min ande och detta att födas på nytt? Hur, åh hur kan detta alls bli möjligt?'

10. Jesus svarade och sade till honom: "Du, som en Israels mästare, vet inte det?"

[17] Säger Jag till honom: "Vad? Ni är en klok mästare i Israel och kan inte förstå detta? Men om ni, som en mästare på Skriften, inte kan förstå detta, vad skall det då bliva av de många andra som knappt vet någonting från Skriften att det en gång funnits en Abraham, Isak och Jakob?
[18] Sannerligen, tro mig. Vi, vilket är jag och mina lärjungar, som har kommit från anden, pratar inte här med er rent andligt, utan helt naturligt, och förmedlar till er i naturliga jordiska bilder vad vi vet och har sett som andliga varelser, och ändå kan ingen av er begripa och förstå det.
[19] Om ni redan nu är oförmögen att förstå en sådan enkel sak i begripliga ord, när jag talar med er på det jordiska sättet om andliga ting, som därmed blir som vore de jordiska ting, så skulle jag vilja veta hur er tro skulle reagera om jag talade med er om himmelska ting på ett rent himmelskt sätt.
[20] Jag säger er: bara anden som är ande i och ur sig själv vet vad som utgör anden och vad liv är. Men köttet är bara en yttre bark som är omedveten om anden, undantaget att anden avslöjar sig för höljet, barken. Er ande domineras och täcks fortfarande för mycket av köttet och är därför inte medveten om sig själv.  Men den tiden kommer då er ande, som jag redan berättat, blir fri. Då kommer ni att förstå och gå med på vårt vittnesbörd."
[21] Säger Nikodemus: "Kära Mästare, du visaste av de visa. Åh, berätta klart och tydligt när åh när denna så ivrigt efterlängtade tid kommer.'
[22] Därefter svarade Jag och sade: "Min vän, ni är inte ännu tillräckligt mogen för att jag skall kunna berätta för er om tid, dag och timme. Titta, när det nya vinet ännu inte har jäst färdigt förblir det grumligt, och om ni häller det i en kristallkopp och hålla koppen mot solen, så kommer dess mäktiga ljus inte att kunna tränga igenom grumligheten hos det nya vinet. Det är samma sak också med människan. Inte förrän hon har jäst färdigt och genom denna jäsningsprocess gjort sig av med all inre orenhet, så kan ljuset från himlen tränga igenom hennes väsen. Men jag skall berätta någonting. Om ni förstår, så kommer ni att veta tiden. Så lyssna. "

Översättning från engelska av mig.


[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  http://www.franky1.com/downloads.html]  

Jordiska bilder om andliga ting

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 1; kap. 19; röd text = Jesus, svart text = alla övriga]

[1] Det som är fött av köttet är kött, och det som är fött av Anden, det är ande. Jag svarade honom vad som står skrivet i ovanstående vers 6. Det är: ”Bli inte förvånad över att jag talar till er på det här sättet. Eftersom det som kommer från köttet också är kött, oavsett som dött material eller som ett yttre hölje av köttet, men det som kommer från anden, är också ande eller evigt liv och sanningen själv."
[2] Men Nikodemus förstod fortfarande inte. Han ryckte på axlarna och blir mer och mer förvånad, inte så mycket över ämnet, utan för det faktum att han som en mycket klok farisé som känner till Skriften i grunden, inte kan förstå innebörden av vad jag sade. Ty han var mycket övertygad om sin egen visdom och valdes också till chef över judarna på grund av sin stora visdom.
[3] Det är därför som han blev mycket förvånad över att han oväntat funnit en mästare i Mig som gav honom mycket märkliga visdomsnötter att knäcka. Eftersom han inte visste vad han skulle tycka, frågade han mig en gång till: 

"Ja, hur ska detta nu tolkas? Kan en ande också bli gravid och sedan föda fram en ny ande?" Bli inte förvånad för vad jag sade till er:? Ni måste födas på nytt.

[4] Jag sade till honom: "Jag har redan sagt att ni inte skall bli förvånad över att jag sade till er: ni måste alla födas på nytt ".

Vinden blåser vart den vill, och även om ni kan höra dess prassel, så vet ni inte varifrån den har sitt ursprung och vart den går. Så är det med alla som föds ur anden.

[5] "Eftersom vinden blåser vart den vill, och ni kan höra dess prassel, men trots det, vet ni inte varifrån den har sitt ursprung. Samma som när du talar med någon som kommer från anden. Även om du kan se och höra honom, men eftersom han talar till dig på sitt andliga sätt, så förstår eller uppfattar ni inte vad han säger eller varifrån det kommer som han säger, och inte heller vad han menar med det. Men eftersom ni är en rättfärdig klok person, så kommer förmågan att ta in och förstå detta att ges till er vid rätt tidpunkt."

Nikodemus svarade och sade till honom: "Hur kan detta ske”?

[6] Nikodemus överraskas av dessa ord och säger efter en stund: "Då skulle jag gärna vilja höra från Er, hur detta kan ske, eftersom vad jag vet och förstår, det vet och förstår jag genom min kropp. När kroppen kommer tas ifrån mig, kommer jag knappast att förstå och uppfatta någonting. Hur, hur kan jag förvandlas från kropp till ande och hur kan min ande sedan få en annan ande och föda igen?"

Jesus svarade honom: "Men du är lärare i Israel och du vet inte det?

[7] Jag sade till honom: "Men du är en av de klokaste lärarna i Israel och du kan fortfarande inte uppfatta och förstå detta? Om du, som en mästare i Skriften, inte ens kan förstå detta, hur kommer då alla andra att ta det som knappt vet mer än att det har funnits en Abraham, en Isak och en Jakob?"

[8] Sannerligen, sannerligen säger jag eder: vi talar om vad vi vet, och vi vittna om vad vi har sett, och ni gillar inte vår vittnesbörd och accepterar den inte.

[9] "Men om ni inte kan uppfatta och förstå något så enkelt som detta, när jag talar på ett helt jordiskt sätt om andliga ting som genom detta blir till enkla jordiska ting, så jag undrar vad din tro kommer att göra om jag skulle prata med dig om himmelska saker på ett himmelskt sätt.
[10] Jag säger er: den ande som är ande i sig, kan bara veta vad som är ande och vad dess liv handlar om. Köttet är dock bara en yttre bark och vet ingenting om anden, såvida inte anden visar detta för sitt hölje, barken. Men er ande är fortfarande alltför mycket kontrollerad och täckt av ert kött, och därför vet den inte det. Men en gång kommer er ande att bli fri, som jag berättade för er tidigare.  Då kommer ni att förstå och acceptera vår vittnesbörd."
[11] Nu frågar Nikodemus: "Kära Mästare, Ni den klokaste man av alla kloka män, säg mig på ett begripligt sätt när den tiden kommer, som jag väntar på så innerligt."
[12] På detta svarade Jag: "Min vän, ni är fortfarande inte mogen nog för att tala om för er tiden, dagen och timmen. Lyssna, så länge det nya vinet inte är tillräckligt jäst, är det fortfarande grumligt. Och när man häller det i en kristallkopp och håller upp koppen i solljus, så kan inte ens detta exceptionella ljus gå igenom det. Och precis så förhåller det sig med människan. Så länge hon inte är tillräckligt jäst, och har tagit bort alla orena saker genom jäsningsprocessen, så kan det himmelska ljuset inte tränga in i hennes väsen. Men jag skall ändå berätta något. När ni förstår det, så kommer ni lätt att kunna avgöra när det skall hända. Så lyssna på mig."

Översättning från engelska av mig.


[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  http://www.franky1.com/downloads.html]  

Nikodemus och Guds rike på jorden

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 1; kap. 20; röd text = Jesus, svart text = alla övriga]

[1] Se, ingen stiger upp till himlen förutom den som har kommit ner från himlen, nämligen Människosonen som är bosatt i himlen. Och som Moses i öknen lyfte upp en orm, måste således också Människosonen lyftas upp, så att alla som tror på honom inte får gå förlorade, utan ha evigt liv. Berätta för Mig, förstår du detta?'
[2] Säger Nikodemus: "Kära Mästare, hur kunde jag förstå det? Ni besitter en underlig slags visdom. Som jag nämnde tidigare, det kan vara lättare för mig att läsa de gamla egyptiska hieroglyferna än att förstå Er visdom. Nu måste jag ärligt erkänna att om jag inte hade fängslats av Edra mäktiga gärningar, skulle jag tvingas betrakta Er som en dåre eller någon som gillar att göra tricks, för ingen vettig människa har någonsin talat på det sätt som Ni gör. Men Edra handlingar visar att Ni har kommit till oss som lärare från Gud. Och Ni måste ha en överflöd av gudomlig makt och visdom förutan vilka ingen skulle kunna utföra sådana gärningar.
[3] Och där "en” är rent gudomlig, måste även "två" vara av Gud. Edra gärningar, käre Mästare, är gudomliga och så måste också Er undervisning om Guds rike på jorden vara, oavsett om jag förstår den eller inte. Om jag nu, från en något världslig ståndpunkt, betraktar tesen "Ingen stiger till himlen, förutom den som har kommit ner från himlen”, och detta borde vara Människosonen som alltid är bosatt i himlen - så har jag svårt att förstå.
Kära Mästare, efter Enok och Elias har knappast någon människa på jorden varit så lyckligt lottad att hon synbart kunnat stiga upp till himlen. Ni kan bli den tredje. Och om Ni kanske faktiskt blir den tredje, skulle detta vara till någon nytta för alla andra människor som aldrig kunde nå fram till himlen, eftersom de inte hade kommit ner från himlen?
[4] Dessutom sade ni att den som hade kommit ner från Himlen endast skenbart är på jorden, men i själva verket fortfarande är i himlen. Enligt detta, skulle för närvarande bara Enok, Elias och kanske sent också Ni vara de enda som deltar i Guds rike som skall komma, medan alla andra, miljoner och åter miljoner lägger sig i sina fuktiga mörka gravar i all evighet och tack vare Guds nåd och barmhärtighet än en gång vänder mot Jorden och slutligen försvinner.'
[5] Kära Mästare, ett sådant Guds rike på jorden betackar vi oss för med tack från de stackars daggmaskarna som - löjligt nog ur varje synvinkel - kallas "människor”. Vem känner inte till att detta är som det är och alltid har varit? En svala gör ingen sommar, inte heller tre. Vad hade Enok och Elias gjort för att mottagas i himlen från jorden? Egentligen ingenting annat förutom det som deras himmelska natur fick dem att göra. Således hade de inga meriter, och enligt Er förklaring just nu, togs de bara emot i himlen från jorden eftersom de, som Ni, hade kommer från himlen.
[6] Se, detta erbjuder den stackars mänskligheten på denna hårda jord mycket lite hopp och praktiskt taget ingen tröst. Men som jag redan tidigare sagt, så ändrar detta inte det faktum att jag fortfarande anser Er lära gudomlig och ytterst klok, även om den, som jag redan visat i ett av Edra påståenden, betraktad med sunt förnuft är och måste vara ren dårskap, som Ni kommer att inse, liksom jag gör.
[7] Men vad Ni menar med upplyftandet av Människosonen, liknande den om Moses kopparorm i öknen och hur och varför alla dessa skall få evigt liv som tror på den ormliknande upplyftningen av Människosonen, det gränsar redan till det viktslösa, det vill säga på något som i sig är rent nonsens. 
Vem är denne Människoson? Var är han nu? Vad gör han? Kommer han också från himlen som Enok och Elias? Skall han fortfarande födas? Vad förmodas människor, som säkert aldrig sett honom, som jag, tro om denna Människoson. Hur kan han komma till denna jord, om han fortfarande befinner sig i himlen? Var skall han lyftas upp och när? Kommer han därmed att bli en oövervinnerligt mäktig judarnas konung?
[8] Se, käre Mästare, detta låter säkert högst märkligt ur munnen från en människa som genom sina gärningar visar att hon måste vara full av gudomlig styrka och makt. Men som redan sagts, jag skall inte låta allt detta förbrylla mig och betraktar Er fortfarande som en stor profet sänd av Gud.
[9] Ni kanske med detta förstår att jag inte är en av dem som omgående avvisar en lära som man inte förstår. Därför ber jag Er fortfarande om att ge mig lite mera förklaringar, ty såsom läget är så kan jag kan omöjligen förstå Er. Se, jag är mycket respekterad i judarnas land, särskilt i staden Salem, där jag är alla judars överhuvud. Om jag presenterar Er och Er lära, kommer detta att bli godkänt och infört medan om jag släpper det, så kommer det verkligen att släppas och inte bli accepterat. Var därför så god och ge mig lite mer ljus."
[10] Jag sade: "Det var en lång predikan, och ni har talat som en människa som inte vet någonting om himmelska ting. Men det kan inte vara annorledes, ty ni befinner er i världens natt och är inte benägen att se ljuset som har kommit från himlen för att lysa upp mörkret i världens natt. Ni besitter en liten ljusglimt, men  ser fortfarande inte det som praktiskt taget finns mitt framför näsan på er”


Översättning från engelska av mig.

[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  http://www.franky1.com/downloads.html]  

Om Messias uppdrag. Dom och straff.

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 1; kap. 21; röd text = Jesus, svart text = alla övriga]

[1] Jag säger: "Jag säger eder: Gud är kärlek och Sonen är Hans visdom. Och Gud älskade världen så mycket att han utgav sin enfödde son, det vill säga Sin visdom, som härrör från honom från evighet, in i denna värld på det att alla som tror på honom inte dör utan får evigt liv. Säg mig, är detta alltför obegripligt för er?"
[2] Säger Nikodemus: "Jag har en känsla av att jag borde förstå det, men sedan förstår jag verkligen inte. Om jag bara visste var Människosonen passar in, så skulle det för mig vara okej. Ni talade också om Guds enfödde Son, som Guds kärlek gav till världen. Är "Människosonen" och "Guds enfödde Son" en och samma individ?
[3] Jag sade: ”Se här. Jag har ett huvud, en kropp och händer och fötter. Huvudet, kroppen, händer och fötter är kött, och detta kött är Människosonen, ty det som är kött kommer från köttet. Men i denna Människoson som är kött där bor Guds vishet, och det är Guds enfödde Son. Inte Guds enfödde Son, utan endast Människosonen skall, liksom Moses kopparorm i öknen, lyftas upp, och många kommer att ta illa vid sig av det. De som inte tar illa vid sig, utan tror och håller fast vid hans namn, till dem kommer han att ge makten att kallas Guds barn, och deras liv och rike kommer att vara för evigt.
[4] Ni får inte räkna med någon dom över världen som exempelvis krig, översvämningar eller ens en brand från himlarna som förintar alla hedningar. Ty Gud sände inte sin enfödde Son (gudomlig visdom) till världen (till detta människokött) för att döma (förstöra) den här världen, utan för att rädda den helt, det vill säga att inte heller köttet skall förgås, utan kan stiga till evigt liv tillsammans med anden. (Med kött skall i detta fall inte så mycket själva kroppens kött förstås, utan snarare själens köttsliga begär.) Men för att nå fram till detta, måste förhärligandet av de materiella känslorna i köttet utrotas genom tro, nämligen tron ​​på att Människosonen har kommit till världen, född sedan evighet ur Gud, för att alla som tror på hans namn och håller fast vid det skall få evigt liv.
[5] Den som tror på honom, vare sig han är jude eller hedning, skall inte någonsin dömas och därmed förgås, men den som tar anstöt av Människosonen och inte tror på honom, är då redan dömd. Ty det faktum att han inte vill och inte kan inte tro eftersom hans känsla av upphöjelse får honom att ta anstöt av Människosonens namn och karaktär, är redan en sådan människas dom. Förstår ni detta nu? Jag har lagt fram det för er med stor tydlighet."
[6] Säger Nikodemus: "Ja, ja, jag förstår till hälften innebörden av Edra högst mystiska ord, men de verkar ha talats till ingen nytta, så länge som den av Er så högt ansedda Människosonen, inom vilken Guds fulla visdom bor, inte är närvarande och Ni antingen är oförmögen eller ovillig att lämna uppgifter om tid och plats där han kommer att visa sig.
[7] Därför låter också Er dom, som Ni främst förknippar med att icke tro, ganska mystisk. För att berätta den enkla sanningen, käre Mästare: Om domen varken är en översvämning eller krig eller pest och inte heller en förtärande eld, men bara otro som sådan, så kan jag fortfarande inte förstå innebörden av Edra ord. Ty den som inte förstår bara en eller kanske två punkter i ett tal förstår inte i grunden talet i sin helhet. Vad betyder Er "dom" i verkligheten ? Vilken ny innebörd tillskriver ni detta begrepp?
[8] Jag sade: "Min vän, snart kunde jag också säga till er: Jag tycker det är svårt att förstå varför ni inte förstår den helt klara betydelsen av mina ord. Ni säger att ni inte förstår begreppet "dom", och jag som har gjort det så klart för er.
[9] Se detta är domen - att inte Gud-ljuset från himlen har kommit in till världen, men att människor som har släppts ur mörkret och ställts i ljuset fortfarande vida föredrar mörkret framför ljuset från Gud som nu finns i överflöd inför deras ögon. Att människor avvisar ljuset bevisas av deras handlingar, som är onda rakt igenom.
[10] Var kan man finna en fullkomlig tro från begynnelsen, med rätt fromhet? Var älskar man någon annan, utan att man har några själviska motiv? Var är nu de som älskade sin fru för fruktsamhetens skull? De älskar de unga skökorna för sinnlig njutning, liderlighet och otukt, ty den som håller på med det andra könet i ren dyrkan av lust och otukt begår renodlad otukt, och detta är det ondaste av allt ont. Var finns den tjuv som skulle ta en lampa och stjäla synligt?
[11] Se alla, som är avogt inställda och handlar därefter, är de vars gärningar är onda. Den som älskar och gör sådana handlingar är en fiende till ljuset, hatar det och kommer att göra allt i sin makt för att undvika det. Så att hans onda gärningar, som han vet är tabubelagda av ljuset och dömda, skulle i sin fulhet inte värdesättas utan straffas i ljuset.
[12] Och se, däri består själva domen. Men vad ni uppfattar som dom är inte domen, utan bara ett straff som följer på domen.
[13] Om ni tycker om att vandra på natten, så är detta redan en dom av er själ, eftersom ni föredrar natten framför dagen. Men om ni sedan slår emot något och skadar er illa eller till och med faller ner i ett hål eller djupt dike, så är ett sådant slag eller fall inte domen, utan bara en följd av domen inom er som älskar natten och hatar dagen.
[14] Men om ni är en vän av ljuset, dagen och sanningen som kommer från Gud, kommer ni också att verka i enlighet med gudomlig sanning och kommer säkert att längta efter att era gärningar skall komma upp i ljuset och uppenbaras för alla. Ty ni vet att edra gärningar, eftersom de utfördes i sanningens ljus från Gud, är bra och rättfärdiga och därmed förtjänar uppskattning och synlig belöning.
[15] Därför kommer den som är vän av ljuset inte att vandra om natten utan om dagen, och han kommer att värdesätta ljuset omedelbart, eftersom han är från ljuset, och detta ljus kallas - hjärtats  tro.
[16] Således, den som tror på Människosonen, den juden är ett Guds ljus, och har redan liv inom sig. Men den som inte tror, ​​han har redan domen inom sig, och domen är just att han inte tror. 
[17] Jag tror att ni har förstått mig nu."


Översättning från engelska av mig.

[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  http://www.franky1.com/downloads.html]